Blogginfo

Donald Trump vill resa en monumental triumfbåge i Washington – större än alla andra. Från Titusbågen i Rom över Napoleons Arc de Triomphe i Paris och Kim Il Sungs nordkoreanska variant har byggnadsformen alltid fungerat som arkitektonisk propaganda.

Regimen i Venezuela hänger på fallrepet medan Washington dikterar villkoren för landets framtid. Snart kan Donald Trump också gå till historien som presidenten som lyckas ”befria” Kuba – och därmed begrava den latinamerikanska drömmen om oberoende gentemot grannen i norr.

I dag förknippas holism med allt från pseudovetenskap och nyandlighet till ekofeminism och hälsokost. Men bakom begreppet döljer sig en hundraårig historia där vetenskap, politik och andlighet flätats samman på oväntade och ibland problematiska sätt.

I dag tenderar vi gärna att betrakta schizofreni, adhd, ångest och andra psykiatriska tillstånd som ”hjärnsjukdomar”. Precis som alla hägringar riskerar denna tankegång att leda oss in i fördärvet.

När Michel Houellebecq i sin senaste bok återvänder till poesin – och döden som motiv – ligger det nära till hands att uppfatta det som ett avsked. Men det är också en remarkabel återkomst, med dikter som skyr duktigheten, måttfullheten och den goda viljan.

Valåret har redan bjudit på livaktiga diskussioner om opinionsmätningarnas träffsäkerhet. Samtidigt väcker forskningen om dessa undersökningar en allvarligare fråga: är det bara den folkvilja som kan fångas genom snabba svar och färdiga alternativ som räknas?

En veranda är varken inne eller ute, varken privat eller offentlig. För generationer av amerikaner har denna arkitektoniska mellanzon fungerat som scenen för ett helt samhälles självbild.

Mitt i Stockholm står ett av Sergels mest originella – och förbisedda – verk: monumentet över René Descartes tomma grav. Carl-Johan Malmberg reder ut dess egenartade konsthistoria, kretsande kring drottning Kristina, kvarlevor på vift och förnuftets seger över mörkret.

Émile Zolas avsikt var att närma sig den sociala misären som en vetenskapsman, blott registrerande och beskrivande. Men det som gör en roman som ”Krogen” läsvärd än i dag är den märkvärdigt poetiska effekt som uppstår mitt i den naturalistiska skildringen.

Vad säger egentligen den amerikanska konstitutionen om hur många mandatperioder en president får sitta? Inom Högsta domstolen i USA fördjupas konflikten om hur konstitutionen ska tolkas, samtidigt som förtroendet för institutionen som ska försvara den minskar.