Blogginfo

Handen på hjärtat: är det verkligen för smakens skull du beställer in en sillbricka på krogen? I ”Varje tugga är en tanke” – den första heltäckande historiken över svensk matkultur – menar Richard Tellström att det vi väljer att stoppa i oss mest handlar om att signalera vilka vi är.

Hjärtat är den mest livskraftiga av döda metaforer och som symbol för romantik, längtan och ädelmod återfinns det hos såväl vikingar som hos kristna mystiker. I en ny bok skriver den norske kulturvetaren Ole Martin Høystad om hjärtats klämtande kulturhistoria.

Redan August Strindberg betraktade honom som föråldrad, och även om hans stjärna numera falnat finns det mycket hos Viktor Rydberg som förtjänar att räddas ur glömskan. En ny biografi sammanfattar hans både förlegat rasistiska och eftersträvansvärt idealistiska tankevärld.

T S Eliot var amerikanen som reste till England och skrev modernismens centrala diktverk. Han sågs som en egen röst och en förnyare, men i sin kritik framhöll han snarare kollektivets homogenitet och det förflutnas betydelse. För första gången ges nu Eliots samlade prosa ut i fyra magnifika volymer.

Vad kan fysiken lära oss om livets stora frågor? En hel del, men kanske inte så mycket som vi tror – det menar den tyska fysikern Sabine Hossenfelder som i en ny bok vill utröna vilka svar vetenskapen kan ge på frågor om livet, döden och tiden.

Det senaste årtiondet har ”avförtrollning” blivit ett av samtidens stora modeord. Författaren Måns Wadensjö skriver om ett begrepp som visserligen är vackert – men som det är hög tid att låta gå i pension.

Om skönlitteraturen kan lära oss vad det innebär att vara människa, är det facklitteraturen vi ska vända oss till för att förstå vår omvärld. Sakprosans historia får emellertid sällan den uppmärksamhet den förtjänar, trots att den påverkat världens gång sedan urminnes tid.

Det är förmågan att konstruera stora, gemensamma berättelser som är mänsklighetens främsta styrka. I ”Nexus” beskriver Yuval Noah Harari hur ”informationsnätverk” från stenåldern till AI dock även kan vara fallgropar, men når inte fram till den hoppingivande slutsats som borde vara självklar.

Chat GPT:s väldokumenterade otillförlitlighet hör till de minsta problemen som vidhäftar AI. Teknikens enorma kostnader, ihop med att det fortfarande inte finns några användningsområden som är i närheten av att vara lönsamma, skapar intrycket av ett korthus på väg att rasa.

Utopi, dystopi – eller kanske både och? Francis Ford Coppolas ”Megalopolis”, som har premiär i veckan, knyter an till lång tradition med filmer där staden har den egentliga huvudrollen. Ibland tycks rentav filmkonsten och megastaden som gjorda för varandra.