Blogginfo

Torbjörn Elenskys metod att diskutera politiken och filosofin från olika vinklar ger ett välkommet djup. Roland Poirier Martinsson läser en bok vars författare lyckas förankra det abstrakta i det konkreta – och därmed vara relevant.

Gustav Junttis bok om AI är en högaktuell reportagebok med stora ambitioner, men den lider av spretiga resonemang och brist på samman­hållen analys. Efter att ha läst boken frågar Simon Larsson Chat GPT om en AI kan ha skrivit den.

Varför är Strindbergs huvud så stort i förhållande till Margaretha Krooks? Och varför äter Dramatenchefen korv till lunch? Sådana frågor förbryllar Gunilla Kindstrand när hon läser ”Antiorganisationen” – och provoceras.

Inte försonande, men livgivande – till slut kastar Vigdis Hjorth av sig fiktionens mask och skriver en självbiografisk roman om de sexuella övergrepp hon utsatts för. Jenny Aschenbrenner imponeras.

Johan Anderbergs bok om att förbli passiv är på sätt och vis två böcker – en populärvetenskaplig essä, men också en aspirerande storsäljare inom genren flygplatslitteratur. Möjligen bör den behandlas som en bättre flaska vin: lagras i tio år för att se hur den åldras.

Ida Börjels nya diktsamling handlar om Israel/Palestinakonflikten. Ändå är den aldrig instrumentell, tycker Stefan Eklund, utan lyckas ställa sig nära världshändelserna med värme och mänsklighet.

Rebecka Bülows debutroman utspelar sig bland receptionisterna på ett hotell på Sveavägen. Therese Eriksson läser en dissonant roman om en rastlös och alienerad ung kvinna.

Gunnhild Øyehaugs absurdistiska och humoristiska författarskap fortsätter att överraska och fascinera. Stefan Eklund läser en novellsamling om bortglömda fåglar, Baudelaire och döden.

Haruki Murakamis storhet ligger i den egensinniga, symbolladdade värld han skapat. Men har han inte skrivit nog om unga flickor nu, frågar sig Ann Heberlein – och efterlyser ett mognare kvinnoporträtt.

Normen att vi bara ska älska ett kön är stark – därför glöms ofta de som inte är hetero- eller homosexuella bort. Med boken ”Bi- och pansexualitet” bedriver Edward Summanen ett folkbildnings­arbete med ett engagemang som bultar genom texten som ett blodigt hjärta.