Ytterligare en ”Fröken Julie” i en uppdaterad och sexig version spelas nu på Kulturhuset Stadsteatern. Här blir klassperspektivet till fängelse och förbannelse – men det känns också märkligt daterat.
Läs mer =>Regissören Yael Ronen ska borra i den svenska falskheten. Men pjäsen finns inte ännu. Den görs under själva repetitionsarbetet på Dramaten. – Hon har verkligen en metod, säger teaterchefen Mattias Andersson.
Läs mer =>Riddarna runt runda bordet fajtas i galaxernas värld i Turteaterns exalterade teaterlek med den gamla sagan. Det är spännande, men på en aning monotont högvarv.
Läs mer =>I duetten ”Compass” koreograferar Helena Franzén intensiva rörelsebågar. Ännu efter 35 års skapande fortsätter hon att utveckla sina idéer.
Läs mer =>Succémusikalen ”Once” har en flortunn intrig, men bärs av sång och poesi som är djupt förankrad i våra drömmar om gemenskap. Det är en charmig och vänlig uppsättning på Helsingborgs stadsteater.
Läs mer =>Det går runt, runt i Philip Berlins nya verk ”La ronde”. Två hängivna dansare skapar både struktur och frihet i ett stycke som också bottnar i danshistorien.
Läs mer =>Två flickors vänskap och vuxenblivande skildras förtätat i ”Vildhundar”. En skådespelare ger röst åt egensinniga rollfigurer i en socialt hämmande miljö.
Läs mer =>Två mammor med olika ideal krockar på en lekplats. Men i Kristian Hallbergs satiriska pjäs gror ett oväntat systerskap.
Läs mer =>”Bön för idioter” är en lika underbar som deppig generationspjäs om samtiden. Om stora kriser och ett jättelitet hopp – allt berättad med fin, ångestladdad humor signerad Ada Berger och David Wiberg.
Läs mer =>I ”De sista åren” skildras en Tove Ditlevsen som blickar tillbaka på sitt innehållsrika liv. Margareta Stone gestaltar henne omålat och jordnära.
Läs mer =>